Fekala transplantationer

11728-donerat-bajs-ger-friska-tarmar

Källa: Forskning & Framsteg

 

Nu undrar ni kanske vad detta ämne handlar om. Det handla om donation av avföring. Det har inte slagit runt och jag har inte gått och blivit helt osmaklig. Kanske tycker en och annan att blogginlägget är det. Faktum är att det handlar om något livsviktigt. Något som kan rädda liv.

Efter att ni läst det här så hoppas jag att ni också tycker att ämnet är lika intressant.

Det handlar om tjocktarmen, tarmbakterierna och vårt immunförsvar. Och om hur donerat bajs kan hjälpa sjuka människor.

80 % av vårt immunsystem och immunförsvar sitter till största delen i vår tjocktarm och består bl a av ca 1,5 kg bakterier. Våra tarmbakterier kan ses som ett livsviktigt organ. En obalans i vår tarmflora är en av de största orsakerna till många sjukdomar. Självklart kan inte tarmfloran ses som en isolerad del i kroppen. Den samverkar med alla andra processer, hormoner och enzymer i kroppen.

Om du matar din tarm med snabba kolhydrater som socker och vitt mjöl så riskerar du att få en överväxt av elaka bakterier. En obalans mellan goda och elaka bakterier i din tjocktarm provocerar ditt immunförsvar och leder till inflammationer. Detta kan även öka risken för en läckande tarm som inte kommer att avhandlas nu. Du kan läsa mer om det här.
Bakteriefloran kan också störas av antibiotikabehandling.

anatomy-160524_1280

Nu till dagens ämne, bajsdonationer, eller fekala transplantationer, som det heter med ett finare namn.

För patienter med allvarliga tarminfektioner och en störd bakterieflora i tarmen så finns det en mycket effektiv behandling som man länge känt till men som än så länge inte blivit etablerad. Fekala transplantationer innebär att man från friska människor med en normal tarmflora överför avföring till en mottagare för att återställa balansen i tarmfloran. Transplantationen har framför allt använts vid en tarminfektion orsakad av bakterien Clostridium difficile.

Här berättar jag två intressanta patientanekdoter.

Anekdot 1

En 61-åriga kvinna hade blivit opererad i ryggen och fick i samband med det även en lunginflammation. Antibiotikan hjälpte – men slog samtidigt ut hennes normala tarmflora. Åtta månader senare hade hon gått ner 27 kilo i vikt. Hon var tvungen att ha på sig blöjor dygnet runt och blev till slut så orkeslös att hon hamnade i rullstol. Laboratorietester visade att bakterien Clostridium difficile hade börjat växa okontrollerat i tarmen.
Standardbehandlingen är starka antibiotika. Den 61-åriga kvinnan blev tillfälligt bättre under fyra kurer som varade i ända upp till en månad. Men varje gång hon slutade ta medicinen kom symtomen tillbaka.
I det läget beslutade hennes läkare att spruta in avföring från kvinnans friske make i hennes tarm. Tanken var att makens normala tarmflora skulle få fäste och tränga ut sjukdomsbakterien.
– Hon blev frisk efter bara någon dag, säger Johan Dicksved, molekylärbiolog vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Nisse Simonsson, en av mina gurus vad gäller att plöja vetenskapligt material och ifrågasätta rådande vetenskap. Nisse är pensionerad hjärnkirurg och föreläsare. Han berättade denna historia i Facebookgruppen Lev frisk längre.

Anekdot 2

Mikrobiomet

Det var när jag arbetade som yngsta underläkare på kirurgkliniken som den makalöst skicklige och karismatiske kirurgchefen Hjalmar Ågerup gav mig ett underligt uppdrag. -Gå till barnkliniken leta rätt på att barn som inte stått på antibiotika och be om en klump bajs. Han var inte en person som drev med oss unga och hans ord var lag.
Ytterligt förvånade var personalen på barnkliniken, men när jag sade Hjalmars namn så blev det fart. Han var i lika mån aktad och fruktad. Att bli kirurgchef på den tiden betydde att man var doktorerad och begrep sig på den senaste forskningen, vad och hur man skulle behandla och operera.

Numera blir klinikcheferna allt oftare inte vetenskapligt skolade och kan inte med lätthet läsa vetenskap på engelska eller genomskåda forskningsfusk.

Jag fick min lilla bajsklump och på ytterligare instruktion skulle den röras ut i om det var mjölk ller saltlösning kommer jag inte ihåg. På intensiven låg en dam och var döende av diaréer på grund av en clostridiuminfektion i tarmen. Den hade hon fått på grund av att alla de symbiotiska bakterierna i tarmen slagits ut av tung antibiotikabehandling.

Jag gav ”smoothien” av bajs och grädde bakvägen och tre timmar senare var hon frisk. Vad vi sett var ett mirakel. Något som jag aldrig glömmer.

Jag hade aldrig undervisats om detta som nu kallas fekal transplantation. Inte heller hade jag en enda timme undervisats i tarm bakteriologin om hur viktig De nyföddas tarm är steril och dom behöver detta arv med sig från modern. Tarmfloran från modern är viktig är för vår överlevnad. Inte heller hade jag tänkt på att när ett foster blir en bebis via en normalförlossning får dom i sig laktobaciller i mammans slida och lite bajs när dom tittar fram. Lactobacillerna är viktiga för att bebisen skall kunna smälta modersmjölken.

Många menar att en hel del av de sjukdomar som kejsarsnittsförlösta barn drabbas av jämförda med normalförlösta har med denna överföring av bakterier från moderns underliv att göra. Det kan röra sig om allergier, astma och autism och ADHD. Under årmiljonerna har vi fått i oss av dessa bakterier och de har blivit ”The brain of the gut”. 80-90% av hela vårt immunförsvar har med tarmen och dess bakterier att göra.

I tarmen tillverkas stordelen av det serotonin som hjärnan använder för att hålla oss vid jämnmod. Forskningen på bajs har naturligtvis inte det status som det tarvar. Tänk bara om man sitter vid en fin middag och bordsdamen frågar vad man forskar på hela dagen.

– Jag forskar på bakterierna i bajs.

Jag har en känsla av att diskussionen över köttfärsbiffen kommer att avstanna och att bordsdamen nog lämnar lite mer av maten än vad den gastronomiskt vore värd.

Efter att ha läst de tvåhundra första sidorna i boken Brain Maker är det min absoluta uppfattning att forskningen om microbiomet kommer att ha framtiden för sig. Jag är övertygad om att de allra flesta med ballongmage i framtiden kommer att behandlas med lavemang av bakterielösning, framodlad från ett gäng friska personer, med normal avföring.

OCH att de som startar den behandlingen kommer att bli stenrika. Perlmutter berättar om en man med fullständigt bedrövlig MS, han kunde inte gå och hade ingen balans. Perlmutter förklarade att han rekommenderade tarmbakterie transplantation. Det fick man inte göra i USA. Mannen åkte över till England och fick en serie bakterielavemang och BLEV HELT ÅTERSTÄLLD.

Därför tror jag också att boken: ”Charmen med tarmen ”kan ha öppnat ögonen för att det är ingen skitsak vi talar om. Kanske är det så att vi i en framtid kommer att inse att man inte för en vanlig bonnaförkylning ska slå ut alla de positiva bakterierna i tarmen med antibiotika utan vänta ut att förkylningen ska tas om hand av vårt immunförsvar.

bacteria-808158_1280

Varför tillämpar vi inte detta då? Svaret kanske finns i att tarmarna har haft låg status inom den medicinska forskningen. För många är det motbjudande att spruta in bajs från en annan människa. Mycket av den medicinska forskningen bekostas av läkemedelsindustrin som syftar till att ta fram nya läkemedel. Detta skulle inte vara till gagn för dem.

Jag hoppas verkligen att detta kommer att bli en vanlig behandlingsform. Den är enkel, den kan rädda liv, den kostar inte mycket pengar och den har få biverkningar. Behandlingen har också beskrivits för IBS (Irritable Bowel Syndrome), Ulcerös colit och andra tarmsjukdomar.

Den oglamorösa bajsforskningen har nu fått ett stort uppsving tack vare den moderna gentekniken som är ett av biologins allra mest högteknologiska och prestigeladdade forskningsfält. Tarmfloran var förr i stort sett omöjlig att studera då de flesta bakterier dog i laboratoriemiljö. Numer kan genetisk information avläsas utan att odlingar behöver göras. Ett komplett biologiskt prov, ett ekosystem kallat mikrobiomet kan studeras genetiskt.

Vad kan vi själva göra för att vara snälla mot våra viktiga tarmbakterier?

Det är avgörande för vår hälsa att ha en tarmflora i balans. De skyddar mot infektioner och medverkar till ämnesomsättning och nybildning av tarmceller. De omvandlar näringsämnen så att de lättare kan tas upp av kroppen. De bryter ned gifter och tillverkar viktiga vitaminer och andra ämnen.

Om du vill ge din tarm bra förutsättningar för att fungera så bör du tänka på detta:

  • Ät så lite socker som möjligt
  • Ät så lite snabba kolhydrater som möjligt, t ex vitt mjöl
  • Ät så naturlig och oprocessad mat som möjligt
  • Byt ut de snabbak kolhydraterna mot grönsaker
  • Ät fermenterade livsmedel som surkål, syrade grönsaker, kombucha mm för att få i dig nyttiga bakterier
  • Undvik sötningsmedel
  • Undvik ev mejeriprodukter om har magproblem
  • Ät mindre omega-6 och mer omega-3, ta gärna omega-3-tillskott
  • Ta D-vitamin
  • Ta ev probiotikakapslar

cartoon-313631_1280

Lycka till med din bästa vän tarmen så ser vi fram mot att få läsa mer om bajsforskning i framtiden! 🙂

/Marie

Källa: Forskning & Framsteg

2 thoughts on “Fekala transplantationer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *