Diabetes typ 1 och LCHF

diabetes-528678_1920

LCHF, LowCarbHighFat, sprider sig mer och mer till dem med både diabetes typ 1 och typ 2. Diabetes typ 1 är det vi brukar kalla barn- och ungdomsdiabetes och är en autoimmun sjukdom  där betacellerna i bukspottkörteln, som producerar insulin, angrips och förstörs. Diabetes typ 2 är det vi brukar kalla åldersdiabetes men som nu kryper allt längre ned i åldrarna. Uppkomsten av diabetes typ 2 påverkas i hög grad av vår livsstil och är kopplat till metabolt syndrom, insulinresistens, obalans i blodfetter, högt blodtryck, högt blodsocker och högt insulin. Där är problemet inte brist på insulin. Tvärtom, kroppen producerar mycket insulin men den kan inte få in blodsockret i cellerna.
Det finns även andra varianter på diabetes som t ex LADA och MODY.

Diabetestyperna har alltså olika uppkomst men den kost som är bra för dem har stora likheter. LCHF till typ 2-diabetiker är numer vanligt även om inte alla i sjukvården hänger med i utvecklingen. Patienterna själva är ofta mer i framkant än deras läkare, sjuksköterska och dietist.
Berättelserna är många om typ 2-diabetiker som kunnat sluta med insulin (som många till slut får börja med) och tabletter och fått ett normalt blodsocker och reversera diabeteskomplikationer enbart med hjälp av LCHF. De har blivit vad man ibland kallar diabetiker typ 0, dvs de uppfyller inte längre kriterierna för att diagnostiseras som diabetiker.

Många med diabetes typ 1 upptäcker också LCHF. Fördelarna är ett lägre och jämnare blodsocker med mindre risk för känningar (lågt blodsocker). I förlängningen så ger ett lägre och jämnare blodsocker en minskad risk för diabeteskomplikationer.

Varför ger LCHF mindre risk för insulinkänning? En del varnar för att LCHF skulle öka risken för känning. Men, känning beror på för mycket insulin i förhållande till den mängd kolhydrater som du äter. Lagen om små input, små misstag, gäller. Om en diabetiker äter relativt stora mängder kolhydrater så behövs stora mängder insulin. Vi kan aldrig bli lika duktiga som vår egen kropp är på att dosera rätt mängd insulin. Därför blir resultatet att felräkningar ger stora konsekvenser när en diabetiker äter  stora mängder kolhydrater och ska försöka parera det med insulin.
Lågt intag av kolhydrater betyder för typ 1-diabetiker minskad mängd insulin. Många berättar om att de kunna sluta helt med måltidsinsulin och klarar sig enbart med basinsulin (långtidsverkande) och visar upp perfekta blodsockerkurvor och långtidssocker på nivåer som friska människor.

Jag vet att diabetes och LCHF är en het potatis för framför allt diabetiker typ 1 och ännu mer för dem med barn som har diabetes typ 1. Fakta är dock att de ökar stort i antal. Både bland vuxna och barn.
Jag vill dock göra några förtydligande.

  • LCHF betyder Low carb, inte NO carb. Även om många äter en strikt LCHF både bland dem som har typ 1 och typ 2 behöver det inte vara så för alla. Strikt LCHF rekommenderas än så länge inte till barn.
  • Socialstyrelsen har godkänt lågkolhydratkost som behandling för diabetes och säger att sjukvården ska ge patienten stöd i dess val
  • Ingen menar att diabetiker typ 1 kan sluta helt med sitt insulin. Basinsulinet behövs alltid. Det som många har kunnat sluta med är måltidsinsulin. En naturlig konsekvens av att äta mat som inte höjer blodsockret.

Det jag önskar är att de som är kritiska till LCHF för diabetiker typ 1 tar del av de berättelser som patienterna själva återger och deras erfarenheter. Det gemensamma målet borde vara att man som diabetiker ska må så bra som möjligt och att undvika diabeteskomplikationer.

Om du är intresserad av att lära dig mer om LCHF och diabetes, oavsett typ, så rekommenderar jag dig att gå med i Facebookgrupperna Smartare Diabetiker (Gruppen) och Smarta Diabetikers Recept.

Smarta diabetiker
En fantastisk grupp för både typ 1- och typ 2-diabetiker
Smarta Diabetiker är gruppen för dig som är diabetiker eller inte vill bli det.
Där hittar du en stor källa till information.

De har blivit uppmärksammade på TV4 och medlemmarna har strömmat in!
Jag har skrivit om dem på Världsdiabetesdagen HÄR.

Läs även Smarta diabetikers viktiga debattartikel om diabetessjukvården i Sverige.

logo_smarta_diabetiker

Jag vill avsluta med två berättelser från en vuxen typ 1-diabetiker och en förälder till ett barn med diabetes typ 1.

Jag fick min typ 1 för drygt ett år sedan, 43 år. Mina läkare var också bekymrade när det kom till lchf. Min diabetesläkare ville att jag skulle säkra upp med en macka innan läggdags varje kväll. Ett råd jag aldrig följt. Jag åt lchf redan innan jag blev sjuk och när jag fick diagnosen åt jag bara än striktare. De enda gångerna jag blivit hög och låg är då jag ätit godis/chips och försökt parera med insulin. I övrigt ligger jag stabilt i blodsocker och får aldrig känningar även om jag någon gång hamnar under 3-4. I början var jag rädd att frångå läkarnas råd men ju tryggare jag blivit med sjukdomen och min ‘nya’ kropp, ju säkrare är jag på att detta är enda vägen för mig. Lita på er själva, ät och mät, testa och utvärdera. Våga ifrågasätt vårdens råd. Våga gå er egen väg och våga ställ krav på skolmat och assistans. Jag vet för lite om hur barn kan påverkas av lchf. Dock har jag mycket svårt att tro att det skulle vara skadligt. Tvärtom. Det vi idag trycker i våra barn – socker, spannmål, komjölk, kemikalier är det som kommer göra dem riktigt sjuka i framtiden. Tro på er själva, ät naturligt – glöm inte fettet bara  När man äter lchf gäller heller inte råden att man måste äta var tredje timme. Jag fastar en gång i veckan i 24 tim utan problem. Bs håller sig väldigt stabilt. Men naturligtvis ska vi typ ettor alltid ta vårt basinsulin.

 

Hej!
Mitt barn fick D1 för drygt 3 år sedan som 13-åring. (16 år idag) . Hela familjen gick över till lågkolhydrat/lchf på en gång med mycket hjälp av föregångaren till denna grupp. Sjukvården var positivt neutral och hjälpte oss i början mycket bra att justera insulinet (som behövs i mindre mängder och fundera lite över insulinkvoten som blir lite (för barnet) annorlunda jämfört med de klassiska 100/500-reglerna. Med den tryggheten i ryggen så landade vi i vardagen – skolan/skolmaten hjälpte till på 100% , maten kallas stärkelsefri i min kommun och var inte ett dugg märkvärdig att få. Visst blir det lite enformig (köttfärsbiffar med coleslaw ) ibland men i skolans budget blir det så för alla inte bara för mitt barn. Barnet går i scouterna (fjällmarscher, marscher i träsk-bäverspaning 
) rider, åker slalom, gymmar. Det som är positivt är att hen aldrig har fått en känning , detta enligt lagen om de små mängderna – ett stor beräkningsfel på ett liten mängd insulin blir ”bara” ett litet fel jämfört med ett stort beräkningsfel på en stor mängd insulin… tom ett litet beräkningsfel på en stor mängd insulin kan riskera känningar… Hen är trygg i sin sjukdom , hen hittar snabbt alternativ när hen är ute och fikar med kompisar , (när andra svullar chips och sockerläsk, svullar hen fläsksvålar och lightläsk, tonåringar….) således är en lågkolhydratkost väl att fundera över om man har barn med Dt1 samt att hela familjen går över till den kosten!

Notera att barnet inte haft några insulinkänningar på 3 år! Det är annars en vanlig invändning mot LCHF och diabetes typ 1 framför allt till barn. Det är också något som de som äter traditionell diabeteskost ofta besväras av.

Jag tycker de här berättelserna är fantastiska. Dessutom så är de inte dem enda. Jag läser dagligen liknande anekdoter. Jag delar dem för att fler ska kunna få chansen till ett friskare liv som diabetiker.

Hälsningar

Marie

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *