Kost och diabetes

insulin-113200_1280

Kost och diabetes är ett intressant och ett högaktuellt ämne. Som diabetiker så finns risken att du drabbas av allvarliga komplikationer till följd av långvarigt förhöjt blodsocker*. Det borde därför vara av största intresse för diabetesvården, läkare, sjuksköterskor, dietister och Socialstyrelsen, att förorda en kost som minskar risken för dessa komplikationer.

Så här ser utvecklingen av antalet diabetiker ut i världen:

Bild prognos diabetiker

                 Statistik: WHO och IDF

År 1985 fanns de ca 30 miljoner diabetiker i världen. År 2013 fanns det ca 382 miljoner. 2030 beräknas det finnas 552 miljoner diabetiker i världen. Det är en oroväckande utveckling. Det kommer att medföra oerhörda kostnader för samhället att behandla dessa patienter med läkemedel och annan sjukvård som komplikationer medför. Ännu värre är det lidande som sjukdomen medför. Cirka 90 % av alla diabetiker är typ 2. Det är framför allt denna typ av diabetes som ökar.

När jag arbetade som sjuksköterska inom njurmedicin på medicinkliniken på 90-talet så träffade jag många diabetespatienter. Mestadels så arbetade jag på dialysavdelningen där de många av patienterna fått alla komplikationer som man kan drabbas av som diabetiker; dålig blodcirkulation, svårläkta sår, amputationer, blindhet, diabetesneuropati (nervskador), hjärt- och kärlsjukdomar mm. Många av komplikationerna hade uppstått på grund av skador i blodkärlen som orsakats av högt blodsocker*. Den kost de blivit rekommenderade var kost med mycket frukt, bröd, fullkorn, socker och stärkelse. Maten skulle vara fettreducerad** och mättat fett var särskilt farligt. Smör och kokosolja skulle bytas mot margarin och växtoljor. Problemet med en kost baserad på kolhydrater är att blodsockret blir högt och svårt att reglera. Trots detta så är det exakt vad diabetesvården har sett som den bästa lösningen för patienterna. Ät kolhydrater och reglera blodsockret med insulin.

Det finns två typer av diabetes, typ 1 och typ 2. Diabetes typ 1 är det vi kallar barn-och ungdomsdiabetes och är en autoimmun sjukdom där bukspottkörteln inte längre kan producera tillräckligt med insulin, ett hormon som sänker blodsockret. Diabetes typ 2 är det som vi hittills kallat för åldersdiabetes men som nu förekommer i så unga år som 20-årsåldern. Diabetes typ 2 är starkt kopplat till livsstilsfaktorer som för stort intag av snabba kolhydrater, övervikt och för lite motion. I den västerländska världen så finns sockret överallt. Läsk, godis och bakverk är stora bovar men bröd, pasta, ris och potatis blir även det till socker i kroppen. Dessutom så finns det många dolda sockerkällor. Det mesta av den processade och färdiglagade maten innehåller någon typ av socker.

Fortfarande så rekommenderar diabetessjukvården i stor utsträckning en kost låg på fett och hög på kolhydrater. Detta gäller både typ 1 och typ 2. Blodsockret korrigeras med insulin och andra mediciner. Många patienter upplever ändå problem med kraftigt svängande blodsocker, höga blodsockernivåer och svårigheter att reglera detta. Ett svängande blodsocker gör att patienter mår dåligt och kan vara direkt farligt om det blir för högt eller lågt.

Om kolhydrater höjer blodsockret, vad är då logiskt att göra? Svaret är naturligtvis att skära ned drastiskt på dessa!

Det logiska vore att äta mat som inte ger dessa höga blodsockernivåer och svängningar. Mat som innehåller lite kolhydrater och mer fett. De flesta diabetesmottagningar rekommenderar dock fortfarande inte lågkolhydratkost, LCHF, som förstahandsval till sina patienter. Detta trots att det har stöd enligt modern forskning och Socialstyrelsen och att de senare ska stötta patienter som väljer denna behandling.

Nu har många patienter, både med diabetes typ 1 och 2, börjat ifrågasätta de traditionella kostråden, den haltande logiken samt läsa på och själva ändra sin kost. Framför allt när de inte mått bra av den fettsnåla och kolhydratrika diabeteskosten. Patienter med typ 2, åldersdiabetes kan ofta, efter att ändra till LCHF, drastiskt minska sin medicinering och ibland sluta helt med den. Även patienter med typ 1-diabetes mår ofta bättre med en lågkolhydratkost och får ett lägre och jämnare blodsocker som blir lättare att reglera. Insulindoserna kan ofta minskas kraftigt.

I tabellen kan du se en blodsockerkurva hos en typ 1-diabetiker före och efter start med lågkolhydratkost. Där kan du se att både nivån på blodsockret är lägre och att svängningarna är mindre.

 

Blodsocker

                Blodsocker före och efter lågkolhydratkost

Källa och Studie

Hos Kostdoktorn kan du läsa om P-O Heidlings erfarenheter när han som typ 1–diabetiker gick över till LCHF. Du hittar många liknande berättelser där.

Sakta men säkert så håller ändå synen och rekommendationerna för kost till diabetiker att ändras. På Kostdoktorn så finns mycket värdefull information för dig som vill läsa mer om kost och diabetes.

Snabbkurs i diabetes

Diabetesstudie

Här hittar du fler länkar till forskning om diabetes och lågkolhydratkost:

Socialstyrelsen har godkänt lågkolhydratkost som behandling vid diabetes:
http://pagina.se/filer/socvsdahlqvist.pdf
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18471/2011-11-7.pdf

Artiklar om varför lågkolhydratkost bör vara förstahandsvalet för både typ 1- och typ 2-diabetiker:
http://www.nutritionjrnl.com/article/S0899-9007(14)00332-3/fulltext
http://www.ralfsundberg.se/2014/07/25/ny-oversiktsartikel-utmanar-praxis-inom-diabetessjukvarden/

Även Diabetesförbundet är positiva till lågkolhydratkost för diabetiker:
http://www.diabetes.se/sv/Butik/Produkter/Broschyrer-och-foldrar/Lat-dig-inspireras/

*Det finns fler orsaker till att diabeteskomplikationer uppstår. En teori är att inflammation i kroppen bidrar. Just den kost som rekommenderas är inflammationsdrivande såsom kolhydrater i form av bröd, fullkorn och andra spannmål. Även margarin och många växtoljor med högt omega-6-innehåll bidrar till att främja inflammationer i kroppen.

**Eftersom diabetiker löper en större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och att dessa i sin tur orsakas av fett, framför allt mättat fett, så har man rekommenderat lågfettkost till dem. Efter genomgång av forskning så anses stödet för att fett orsakar hjärt- och kärlsjukdomar vara svagt. http://www.dn.se/debatt/mattat-fett-ar-neutralt-for-hjartat/ http://annals.org/article.aspx?articleid=1846638

One thought on “Kost och diabetes

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *